Det blir bättre

12.02.2017 kl. 11:20

Ibland är ens uppgift att mest lyssna, och förstå att det inte är ens uppgift att försöka lösa problemen. Undvika säga alltför korkade saker. Hålla handen, ni vet.

Vårt oändliga behov av tröst, skrev Stig Dagerman om. Ensamheten. Som vi står ensamma i och, faktiskt, kan nå ut ur. Ibland har det varit jag som suttit i det där hålet där solen aldrig lyser in. Ibland har det varit jag som stått bredvid hålet med min ficklampa och lyst in.

När jag var yngre trodde jag att jag måste bära allt själv. Så är det inte. Det är skillnad på vad man förstår med sitt intellekt och vad man känner. När de går i kors blir det jobbigt.

Jag gick inte under. Det blir bättre.

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 2 med bokstäver:

  
Efter en frapperande lång tid ute i periferin kommer jag snart att bli ännu mer perifer. Tillbaka till leråkrarna, fabriksröken, väckelserörelserna, de udda existenserna, dansbanden, drönarna, gräsrökarna och småstadsetablissemanget för att grunda ett agro-feministiskt tältkollektiv på torget i Jeppis. Hur det går? Vete fan. Hoppa på traktorn så kör vi.
 

Senaste kommentarer