Nu går det!

Att springa, alltså. Jag har vilat föredömligt i tre veckor, inte totalvila men sett till att ha ordentligt med vilodagar mellan varven. Plus att jag mest skuttat runt i skuttan när jag varit ute och sett till att stretcha (jag hör annars till kategorin av människor som tycker att det är otroligt tråkigt att stretcha, men men...). Otroligt skönt att vara ute i skogen, ser knappt en människa och störs inte av avgaser heller.

Igår var då dagen d när jag tänkte återintroducera asfaltunderlaget åt min vrist, och se: det gick över förväntan. Jag bestämde mig också för att nu ska jag banne mig under timmen på tian (jep, jag är på denna föga imponerande nivå) och tammetusan, det gick också. Förvisso visste jag att jag gick ut för snabbt men skit samma, 10 km gick på 59 minuter och 19 sekunder. Det var 2011 jag senast gjorde nåt sånt. Då var jag ung och vältränad.

Nu kommer det att regan i x antal dagar här så jag håller paus nån dag och försöker mig på lite backträning senare i veckan, sen skogslunk igen, sen ska jag på en längre tur. I nåt skede tar tiden slut men jag börjar vara redo för den 6.6.

Om det vill sig ska jag köpa nåt slag av mindre dämpade skor med mindre drop ännu, och köra mera traillöpning. Moder natur lockar mer och mer fast jag hittills sett mig som en försvuren asfaltlöpare.

13.05.2015 kl. 10:23

Pridedokumentären 15.5...

... klockan 20.00. Inte när-det-nu-var-jag-sa i mitt förra inlägg. Sen kan man titta på den på Arenan också.

När jag såg förhandsvisningen kändes det fortfarande helt absurt att vi faktiskt gjorde det där, tillsammans, i metropolen Jakobstad.

11.05.2015 kl. 18:50

Dokumentären om Jeppis pride

Såg en sneak peak av dokumentären Tro hopp och kärlek som handlar om äventyret med priden i Jakobstad i somra. Satt med skämskudden i famnen hela vägen igenom.

Skämt åsido: det var riktigt kul att återuppleva fiilisen från juli i fjol och jag sa inga vulgärt korkade saker under den sammanlagda halva minut jag höll låda. Och jag är fortfarande otroligt glad och stolt över att vårt gäng lyckades ro iland projektet. Den 17.5 ses härligheten på YLE.

Imorgon bitti åker jag och halva Österbotten till Umeå, en stad som jag inte besökt sedan inlandsisens tid. Blir nog bra det. Bortsett från att vi ska åka härifrån 6.40 imorgon. Jag är inte en 6.40-person.

06.05.2015 kl. 20:49

Löpsteg & höghastighetskamera

Som tidigare antytts har jag haft problem med höger vrist när jag sprungit de senaste veckorna. Kollade upp saken med en vän som är fysioterapeut och vet en hel del om löpning. Inbiten fivefingers- och barfotalöpare med bra koll på skavanker som löpare drar på sig.

Nå, han har just köpt en höghastighetskamera i akt och mening att kunna analysera folks löpsteg bl.a. och idag testade vi att filma mina fötter. Han filmade alltså, jag sprang på löpband utan och med skor. Det filmades både från sidan och rakt bakifrån och med mina osannolikt snygga fötter vet jag att detta antagligen hör till de filmsekvenser som kommer att samla miljontals hittar på youtube.

Eller så inte.

Till den goda nyheterna hör att jag har ett hyfsat bra löpsteg, ingen hällöpning här inte, och höger & vänster fot betedde sig någorlunda lika. Åtminstone efter en snabbtitt. Fotgurun ska titta noggrannare och analysera närmare senare.

Han höll också fast i teorin att det var just sagda tibialis posterior som spökade (muskel som går längs med vaden och fäster under foten, passerar i samband med inre fotknölen, och det är där det känns). Och visst: när han klämde på vänster fot kändes det inte alls, höger fot ömmade. Men nu är den behandlad och det är en sån punkt som man kan klämma på själv också och mjuka upp.

Så den försvurna anti-stretcharen får fortsätta tänja ben och fötter, göra tåhävningar etc. När vristen strular efter löpning går det inte att göra tåhävningar märkte jag.

Igår sprang jag knappt 7 km ute på stigarna (och en bit i sanden på stranden - hujedamej) och det kändes ok efteråt. Får väl fortsätta med att varva löpning på mjukare underlag med asfaltlöpning ett tag framöver. Strulet har antagligen sin grund i att jag ökat antalet kilometer lite onödigt snabbt. Inget nytt där.

Nu siktar jag på att hållas ihop tills den 6.6 och sakta men säkert öka på löpturernas längd. Denna vecka blir den ännu en skogstur i Fäboda och en 9-10 km på asfalt nånstans.

Vi håller tummar och tår så länge.

05.05.2015 kl. 16:27

Tänka, läsa, tänka

Sitter på jobbet och betänker kulturpolitik - eller ett ett kulturellt demokratiunderskott (demokratiskt kulturunderskott?) - men helst av allt vill jag gå hem och läsa Lotte Lundbergs Timme noll klart. Det är olika sidor av samma sak.
29.04.2015 kl. 14:02

Keep moving

Sitter och åhör hur småfåglarna kommit igång med sjungandet. Katterna är konfunderade och ägnar mycket tid åt att sitta och titta ut genom fönstret för att få syn på de där grejerna som flyger förbi, utom räckhåll.

Våren går vidare och jag är inne i en fas i jobbet där en del bitar håller på att falla på plats. Hänger ihop med många bra diskussioner, besök på ställen som arbetar med kulturverksamhet, framför allt såna som riktar sig till invandrare, snack med presumtiva målgrupper, samarbetspartners och även finansiärer.

Folk suckar ibland över nätverkande. För mig är det livsviktigt, det är genom nätverken jag kommer vidare, hittar nya människor och idéer. Jag har alltid haft svårt att sitta stilla inne på mitt office och med den typ av projekt jag arbetar med är det inte det jag ska göra heller.

Under förra veckans jobbresa i republikens huvudstad hade jag möjlighet att ta en löptur i Centralparken. Den som uppfann Centralparken borde få åtminstone nobelpriset, jag diggade stället när jag bodde i la Stada och jag tycker fortfarande att det är otroligt lyxigt att kunna röra sig i naturen på det sättet i en storstad.

Mindre roligt är att min högra vrist strular fortsättningsvis. Jo, jag sprang en dryg tia men efteråt var det lite knaggligt att gå. Jag har ont bakom och ovanför fotknölen på insidan av höger fot, vristen känns instabil, vinglig och stel på samma gång. Har visat den åt en fysioterapeut som är löpguru och ska få behandling för eländet, om en dryg månad ska jag ju springa ett halvmaraton är det tänkt.

Nu har jag gått in för att vila en vecka för att se vad som händer. Jag hade tänkt slänga in en 17-18 kilometers länk igår men nu skjuter jag på de lite längre turerna. Tråkigt i och med att jag börjat få lite flyt, det vill säga att maskineriet har börjat komma igång och jag orkar springa längre.

Men först ska min tibialis posterior (om det nu är den som spökar) tas om hand och få lite TLC och jag ska försöka att inte nöta upp nån kroppsdel innan loppet den 6.6.

27.04.2015 kl. 11:00

Postvalvånda

Hur man än vänder och vrider på det här valresultatet blir man mörkrädd när man tänker på olika regeringskontellationer. Vi har en större konservatism, fler gubbar (Paavo V for fuck's sake), en njuggare inställning till det svenska och eftersom jag jobbar med integrationsfrågor etc. ser det inte ljust ut där heller.

Det har spekulerats i många år varför folk röstar på persuna och det är väl helt uppenbart att en orsak är att man upplever de övriga partierna och det de gör som nånting som finns långt ifrån ens egen vardag, att den mångomtalade tudelningen i samhället är verklighet och att man vill ha enkla lösningar i ett land vars industri och kanske framförallt livet i glesbygden inte har mycket att erbjuda längre i form av jobb och trygghet.

Alla låginskomstagare och obesuttna röstar inte på invandrarfientlighet men det är en del av den enkla förklaring som erbjuds i kombination med EU-nojor. Och en enorm nostalgi och längtan tillbaka när allt var så mycket enklare (vilket det naturligtvis inte var) men den ekonomiska liberalismen slår hårt mot folk som redan från början sitter lite grann på pottkanten.

Men: dryg 80% av dem som röstade röstade inte på sannfinländarna. De Gröna gick framåt, Li Andersson skrällde i Åbo (klona henne, nån!) och Eva Biaudet tog sig in i Helsingfors.

Och det är nu det krävs engagemang och intresse för politiken, mer än någonsin.

 

20.04.2015 kl. 11:39

Dagens tre

Ja. Även denna söndag börjar närma sig slut. Kommer ihåg en tid när söndagarna alltid kändes som en nerförsbacke till den förhatliga måndagen. Så känns det inte längre, tack och lov. Måste erkänna att jag riktigt tycker om söndagarna numera.

En orsak är säkert att jag eftersom jag inte förirrar mig ut på krogarna längre inte vaknar med skallebank på söndagarna. Mycket behagligt.

Eftersom jag i början av veckan höll tre träningsfria dagar på raken och vilade trötta vrister har jag igen kört igång med varanndagssystemet. Idag hade jag tänkt mig 13-14 km för att någorlunda hålla mig till schemat och komma fram till de där 21 magiska kilometrarna till början av juni.

Eftersom solen sken och jag lyckades planera in motvinden till början av löpturen sprang jag en runda jag tidigare gjort i september i fjol. Och se: 15,1 km vart det. Jep, det kändes bra och jag är nöjd. Imorgon s.k. välförtjänt vila.

Dagens andra bedrift var att gå och rösta. Nu sitter jag bara och hoppas på att a) Persuna inte blir näststörsta parti b) att KD har gjort sitt i regeringen för en låååång tid framöver. Tack.

För typ tre månader sen köpte jag ett basskåp (ja, det är rätt stavat) men har undlåtit att roada härligheten till vår kämppa. Inget man gör ensam, det väger väl 40 kg, ungefär. Förra veckan fick jag äntligen röven ur vagnen och fick hjälp med att köra eländet till rätt adress. Rätt många hundra watt får man ur lådan och med två 15 tums högtalare i ett paket.*

Det sparkar rätt bra i ett rum på knappa 8 kvadratmeter.

Nu återstår att förbereda sig mentalt för valvakan.

* jag vet, det är mindre intressant för den breda allmänheten, men detta är en källa till förnöjsamhet och glädje i mitt liv just nu.

Ni har säkert hunnit glömma bort att jag är kattägare.

19.04.2015 kl. 19:58

Inte så illa pinkat

Vi kan väl konstatera att snöstorm inte gör löpningen snabbare precis. För ett par veckor sen var jag och mitt löpsällskap ut och sprang en standardrunda på 10,5 km som jag brukar springa rätt ofta.

Med snöslasket piskande i fejset får vi väl vara glada att vi kom varvet runt.

Idag löpte jag samma sträcka igen, och se: det gick 8 minuter och 40 sekunder snabbare! Visserligen blåste det ordentligt men bara nån kort snutt i direkt motvind. Så det går framåt fastän det omväxlande kändes som om jag stampade på stället och sen bara allmänt tungt.

10.04.2015 kl. 19:52

Sugar Mama

Jag har just varit med och agerat medelålders snusktant i en fotografering, och betalat en ung man med en ny laptop för hans tjänster. En karriär som deltids-Sugar Mama hägrar.

Om det inte vore för att jag är så pank att jag borde börja sälja rumpa själv snart. Kan bli knepigt.

Nä, skämt åsido, ett par studenter gör ett slutarbete om sexarbete som ett sidospår till turismen i många länder. Svårt ämne och därför också intressant.

07.04.2015 kl. 19:45

Fick faktiskt nåt gjort

Satte upp en rullgardin i badrummet. Svor nästan inte alls (sorry, grannarna). Idag gjorde vi igen en runda på 9 km i solskenet (sol! sol!) och förvånades över att det kan vara uppförsbackar och motvind hela tiden, både på väg bort och på hemvägen. Skit i det. Vi har lyckats hålla snittet på 3 rundor i veckan, lite över det, till och med. 16 löpturer på en månad blir det.

Min plan är att springa en 12-13 km på måndag, imorgon tar vi en promenad-löptur med P och lustigt nog har det gått riktig bra att springa med andra människor. I vanliga fall tycker jag att träning och löpning inte är nåt social call. Inte för mig i alla fall. Men hade jag sprungit ensam är jag inte hundra på att jag hade kommit mig iväg alla gånger.

När jag inte monterar rullgardiner och springer pajar jag katterna och äter choklad. Inte alls illa.

 

04.04.2015 kl. 21:54

Run rabbit, run

Ok, nu är life in mars över och jag inväntar påskledigheten som ett kommunalt hjon inväntar vilket ledighet som helst.

Mars har inneburit blixtvisit i Estocolmo och start på en kurs jag ska gå under ett års tid, diverse mer eller mindre välplanerade och -utfärda löpturer enligt det schema som mig givits, och små knyckar av kattbondande i hemmet.

Plus en ström av uppdrag med hjälpbehövande föräldrar, aktiviteter som inte kommer att minska i antal framöver.

Igår var jag ut på min första riktiga intervallträning. Det gick någorlunda. Eftersom jag behöver 25 minuter minst för att få igång andningen säger det sig självt att det är skittungt i början. Av 8 tvåminuters spurtar var de fem-sex första riktigt tunga - trots promenadlöpning emellan - medan de två sista började kännas någorlunda ok.

Whatever, jag fick det gjort och inbillar mig att det kommer att funka bättre framöver. Som bekant är jag mer inställd på det där att lubba på i jämn fart men för att få upp snabbheten en aning behövs den här typen av övningar.

Idag är det träff med löpskolan och långlänk. Det passar mig bra. Börjar till min egen stora häpnad faktiskt få nåt slag av rutin i löpandet nu, vilket jag verkligen behöver. Redan en missad / uppskjuten gång gör att jag börjar förhandla med mig själv om lättnader i schemat. Inte bra.

Därför är till min egen höga förvåning jag märker att jag faktiskt gjort allt knatande som förutsatts under 4 veckors tid. Även i regn, snöslask och snålblåst. Jag är smått chockad över min egen uthållighet.

Få väl bara konstatera att jag gillar att springa. Nu hoppas jag bara att inga knän, ischiasnerver eller axlar börjar bråka.

För att ytterligare förhöja livsandarna bjuder jag på en uppmuntrande påskbild.

02.04.2015 kl. 10:33

Hepp, en tia

Idag stod det 10 km på löpschemat och utan krusiduller i motvind sprang vi 10,5 km. Vet inte när jag skulle ha sprungit mer än 5-6 km den här tiden på året tidigare.

Inte vackert, inte snabbt och inte utan ett visst perklande på insidan av huvudkoppen (jävlavindjävlavindjälvavind) men när man satt i en bastu efteråt kändes det rätt behagligt.

Hoppas att inga knän eller ischiasnerver låter höra av sig. Då torde till och med ett maraton ligga inom räckhåll i september. Ta i trä.

I natt har lilla kissen, T-misu, tvättat mitt hår två gånger. Där kring två och sen efter fem på morgonen. Isidor har nöjt sig med att tvätta min mage. Jag är lite trött.

22.03.2015 kl. 19:05

Tvättdag

Idag togs det ett stort steg för mänskligheten när för första gången i mitt liv besökte en biltvätt. Jag känner mig helt vidunderlig. Och bilen blev ren.

Halv fem gjorde A-M och jag första löpskoleläxan för veckan och masade oss fram drygt sex kilometer i s.k. pratfart. Kändes riktigt lugnt och bra och så hann vi ju prata lite också.

Nu sitter jag med Isidor i famnen och slappar. Tidigare idag slappades det inte när kissen ursinnigt tvättade mitt hår i två olika repriser. Måtte vara rent nu.

17.03.2015 kl. 20:18

Mera hikipinko i löpskolan

Believe it or not: jag lär ska ha en bra löpteknik!!?!?!! Hänger högst sannolikt ihop med att jag innan jag började springa 2010 passade på att besöka en fysioterapeut (God bless sls, åtminstone hade vi bra arbetsplatshälsovård, läs Eira sjukhus). Brukade få ont i ryggen de få gånger jag försökte mig på att springa i min gröna ungdom så jag anade mig till att jag gjorde nåt fel.

Nå, hur som helst fanns det en hel del att fixa till men eftersom jag ändå inte orkade springa mer än 50 meter i taget kunde jag koncentrera mig på att få fötter och höft och armar dit de skulle. Pays off idag. Det går inte speciellt fort men det finns hopp.

I slutet av nästa vecka ska jag springa min första 10:a i vår, hade själv tänkt mig få till en sån men det hör också till veckans läxa. Plus det härliga plankandet, då. Och coreövningar. Jag har inte satt min fot på ett gym sen floursköljningen var det nyaste nya i grundskolan känns det som.

Men skit i det, he fixar se.

Med den här farten är det faktiskt fullt realistiskt att jag tar mig igenom ett halvmaraton den 6.6.

15.03.2015 kl. 20:01

  
Efter en frapperande lång tid ute i periferin kommer jag snart att bli ännu mer perifer. Tillbaka till leråkrarna, fabriksröken, väckelserörelserna, de udda existenserna, dansbanden, drönarna, gräsrökarna och småstadsetablissemanget för att grunda ett agro-feministiskt tältkollektiv på torget i Jeppis. Hur det går? Vete fan. Hoppa på traktorn så kör vi.
 

Senaste kommentarer